Hästsportens skrivelse

Vid onsdagens träff på Solvalla representerades Djurskyddsutredningen av Eva Eriksson, Helena Elofsson, Karin Åhl, Per-Olof Larsson, samt Göran Dalin, i rollen som expert knuten till utredningen.

Övriga deltagare
Svensk Travsport: Peter Forssberg, Göran Åkerström, Mats Fransson
Svensk Galopp: Göran Sandh
Svenska Ridsportförbundet: Kicki Ronnerberg-Bäckman, Gunnar Bergsten, Peter Kallings
Hästnäringens Nationella Stiftelse: Anahita Ara

Skrivelsen utarbetades genom Hästnäringens Djurvälfärdskommitté som höll en workshop den 10 maj 2010. Avsikten med workshopen var att diskutera frågeställningar med anknytning till djurskyddslagstiftningen. De områden som prioriterats är:
- Djurskyddet i avelsarbetet
- Framtidens hästhållning
- De tävlande hästarna
- Förbättrad lagstiftning

Nedan finns Djurvälfärdskommitténs synpunkter till Regeringens Djurskyddsutredning, i sin helhet.

PM från Djurvälfärdskommitténs workshop den 10 maj 2010

Djurskyddet i avelsarbetet
- Nuvarande lagstiftning som berör djurskyddet i avelsarbetet är inte tillräckligt styrande och har luckor som missgynnar djurskyddet. Hästnäringen vill ta ansvar för ett gott djurskydd i avelsarbetet. Avelsorganisationerna vill hitta ett stöd för detta arbete i lagstiftningen.

- I lagstiftningen bör vissa minikrav återfinnas, ett exempel på detta är en defektlista. Denna lista måste vara relaterad till de forskningsframsteg som görs.

- Jordbruksverket bör som reglerande myndighet finansiera faktainsamlande inom detta område. Ett sådant faktainsamlande kan avse till exempel riktade undersökningar genom gentest eller riktad screening avseende defekt/sjukdom eller enskilt avelsdjur.

Framtidens hästhållning
- I en framtida lagstiftning måste hästarnas naturliga beteende som födointag och rörelsebehov beaktas.

- Allt går inte att detaljreglera. Geografiska förhållanden och klimat påverkar inhysningsformerna. En reglering måste ta hänsyn till detta.

- Idag utfodras många hästar för sällan och vissa får dessutom för stor andel kraftfoder. Hästnäringen ser detta som ett hälsoproblem och mer kunskap kan förbättra utfodringsrutiner och hästhälsan.

- Mer forskning om olika inhysningsformer behövs.

- Organisationerna har ett ansvar för kompetenshöjning hos sina aktiva avseende djurskydd/djurvälfärd.

- Hästnäringen har kunnat notera att vissa kompetensbrister finns hos befattningshavare vid tillsynsmyndigheterna.

De tävlande hästarna
- Hästar har idag ett gott djurskydd. Lagar, föreskrifter och förbundens egna reglementen skyddar de tävlande hästarnas intresse.

- För att erhålla tävlingslicens krävs genomgången utbildning. Respektive tävlingsorganisation ansvarar för detta, vilket fungerar bra.

- Hästnäringen föreslår att tillsynen för de tävlande hästarna sker i tre steg. Egenkontroll, branschkontroll och offentlig kontroll.

- Förbunden är ansvariga för kompetenshöjning för egenkontrollen och branschkontrollen. Samhället bör ansvara för kompetensutvecklingen i den offentliga kontrollen.

- Detaljreglering avseende utrustning, läkemedelsanvändning och träning är sportorganisationernas ansvar. Lagstiftningen bör ge ramarna i dessa frågor.

- Lagstiftning och tävlingsreglementen bör likställa träning med tävling för ett gott djurskydd vilket också avspeglas i hästnäringens gemensamma värdegrundsdokument för träning och tävling med häst.

- För hästar som inte är underställda hästsportorganisationernas tävlingsreglementen finns inte samma branschkontroll.

Förändrad lagstiftning
- Beslutsvägarna vid omhändertagande av vanvårdade hästar eller hästar som utsatts för djurplågeri behöver ses över. Handläggningstiderna behöver förkortas och ansvarsförhållandena tydliggöras.

- De förvaltningsrättsliga principer som gäller för omhändertagande av människor (LPT, LVM) bör även gälla djur. Detta skulle ta tillvara den personliga rättssäkerheten på ett bättre sätt.

- Om en ny EU-ramlag på djurskyddsområdet blir verklighet kommer detta att innebära att djurskyddsreglerna i Sverige sänks. Hästnäringen vill inte att detta ska ske.

- I dagsläget reglerar djurskyddslagstiftningen förbudet mot dopning av tävlande djur. Det är viktigt att dessa blir undantagna i EU:s nya ramlag om det finns en risk för att dopningsreglerna luckras upp.

- Godkännande av djuröverlåtelse efter beslut om djurförbud bör ske via Länsstyrelserna, på grund av deras möjligheter att bättre följa upp att den tidigare djurägaren inte längre aktivt deltar i hanteringen av djuren.

- Lagstiftningen avseende omhändertagande av djur samt kostnader för detta måste ses över.

- Det finns i dag en kollision mellan lagstiftningarna när det gäller djurskydd, smittskydd och sekretess, en prioritering mellan dessa lagstiftningar måste göras. Önskvärt är att djurens skyddsbehov tas tillvara.

- Djurskyddsbrott är lågt prioriterade hos polis och åklagare på grund av deras låga straffsatser. Många djurskyddsbrott utreds eller anmäls inte. Denna problematik bör ses över.

- En ny djurskyddslagstiftning kan komma att kräva utbildningsinsatser för djurskyddsinspektörer samt poliser och åklagare. Hästnäringens egna organisationer behöver också förstärka utbildning och information till sina utövare. I likhet med andra svåra specialområden som kräver särskild kompetens exempelvis miljö och ekonomi behövs även åklagare med särskild insikt och kompetens inom djurskydd och djurhållning.

- Djurkontrollregistret måste fås att fungera och användas.